Ett steg fram, två tillbaka...

Jag har absolut ingen ro i kroppen att bara vara eländig. Har varit till huset på höjden idag igen och träffat grannen på vår höjd han tog bort 2 stygn och putsade och satt saltlösnings dukar i såret för att rena det , just det ja, infektion i såret. I går kväll värkte det och jag hade frossa och feber och morse blödde det så det bara rann... Jag skall nu gå ( gå, skrev jag, orkar inte gå utan jag blir nog skjutsad) dagligen till huset på höjden och få såret omskött och ta antibiotika! Jag blev opererad även för 12 år sen och då var jag pigg direkt och ute och sprang på dag tre, så det är väl ålder som tar ut sin rätt. Tålamod att vara ur form har jag inte alls.. Jag bara väntar på att vakna utan smärta och vara pigg en morgon och inte rusa upp och genast ta smärtstillande.