Idag fick vi för oss att försöka hitta vårt tranbärs ställe.... Det var väl för 10 år sedan vi senast var där och plockade tranbär, visste att de växte som bäst bakom en stor sten... Förstås så visste vi att det inte skulle finnas några bär att plocka, men vi skulle säkra platsen till nästa år. Det var hugget och en massa nya träd hade vuxit upp, någon stor sten hittade vi inte.... Vi snurrade på en halv timme med ögonen stirrande i marken och sen gav vi upp! Jaha, vi började gå mot bilen, men, vad konstigt ingen bil i sikte och vad bergit och konstigt det såg ut... Jag frågade gubben vet du var vi är? Nja, inte riktigt, fick jag till svar.
Månne vi ska ditåt?
.. eller kanske ditåt?
Gubben spanade och funderade.... Till slut plockade han fram sin mobil och satte på sportstracker... Jaha, där är vi och va, vi hade gått precis åt fel håll rakt in i skogen! Snurriga som vi var så rättade hjärnan inte till sig m,ed det samma, utan vi fick ringla på tills vi hade fått in rätt kurs.
När vi så småningom kom fram till skogsvägen så mötts vi av en karl med gevär! Älgjakt på gång!
Jag litar ju blint på gubben min att han tar mej ur skogen, för jag blir snurrig varje gång och hittar aldrig dit jag ska, men han brukar veta, men inte denna gång! Hade nog tankar att vi skulle skicka hundarna och söka bilen....
