Isen börjar bli svag ....

Jag vet inte om det är isen som börjar bli svag eller om det är jag som är för tung, den höll inte för mig idag i alla fall. Tur att det var nära stranden och botten var nära, vattnet gick bara till knäna på mig! Gubben och jag kämpar fortsättningsvis på att skära bröd som vi matar fåglarna i Svibyviken med, det har oxå gott åt åtskilliga säckar med havre ( tur att de är billiga bara 12 euro för 40 kg). Hoppas det går bra för mig i morgon då jag är ensam att mata ( gubben kryssar på arbetsresa till Stockholm), jag får väl ta flytväst på mig! Eller finns det någon som kommer med och kan ringa efter bärgning?

Fotosafari inomhus

Har lite dåligt med inspiation att skriva något i bloggen så jag tog fram kameran och gick runt och fotograferade lite reseminnen och drömde mig bort en stund....

Bättre virke....

Varit upp till huset på höjden och hälsat på en av kråkorna i flocken, hon kraxade på och mådde hur bra som helst! Det var riktigt roligt att se henne pigg och alert, jag kommer ihåg när jag var och blev i karvad.... Jag var inte flygfärdig på flera veckor och mådde så dåligt att jag inte kunde kraxa de minsta lilla. Det är väl inte lika bra virke i alla antar jag.

I dag blir det en liten fräckis....

En liten pojke kommer in i köket för att äta frukost. Eftersom han bor på en bondgård frågar hans mamma om han gjort sina morgonsysslor.- Nej, inte än svarar pojken.- Det måste du göra innan det blir frukost, säger mamman.Pojken blir sur så när han matar kycklingarna sparkar han till en av dem. Han gör samma sak mot korna och samma sak mot grisarna. Pojken går sedan in för att äta sin frukost och på bordet står endast en tallrik med flingor framdukad.- Varför får jag inte bacon och ägg? frågar pojken. Och varför får jag ingen mjölk till flingorna?- Jag såg hur du sparkade till en ko så därför får du ingen mjölk svarar mamman. Jag såg även hur du sparkade på en kyckling och en gris och därför får du inte ägg eller bacon heller.I samma sekund kommer pappan i familjen in i köket, han får syn på en mus som han sparkar till. Pojken tittar då upp på sin mamma, ler sitt största leende och säger: - Ska du eller jag berätta?

Åhh snö igen!

Tro inte att våren är på väg heller, kommer ner massor från skyn, flera centimeter med snö idag!
Kan inte ens fara med fågelmat i dag heller för det sjunker ner i snön och fåglarna kan inte dyka så djupt i snön att de får tag på det....
De får dubbelt i morgon!

Nu börjar jag tro på våren igen!

I dag har det faktiskt varit vår i luften och jag blir riktigt glad av det, tror på ljusare och varmare tider. Försökte t o m att sätta mig på altan med näsan i vädret men se det var bara en massa träd som skuggade, får nog skicka upp gubben med motorsågen med sig och kapa lite toppar igen! Jag undrar bara vad vi ska göra när den 14 våningars tornbyggnad på Algots varv reser sig i skyn, ska jag skicka gubben dit oxå med motorsågen? Men jag tror den blir så pass mycket norrut från oss att den får stå orörd.

Har varit och matat fåglarna vid Svibybron som vanligt, undrar hur länge isen håller där?? Jag har i allafall med mig en liten skruvmejsel i fickan som jag vid behov kan använda som ispik.

Tog kameran med mig ut och fotade lite vårtecken.

Det är dags för ännu en istid....

Nu har jag banne mig fått nog! Är riktigt trött på vinter och kyla, jag vill ha vår nu! Det vill oxå mina stackars skyddslingar i Svibyviken, de fick en extra hink havre idag. Det var så jäkla kallt och isiga vindar idag när vi var med mat och nya döda fåglar ligger det på isen. Här har det talats och skrivits om att klimatet förändrats och att vi får ett varmare klimat med milda vintrar, skitsnack!
Jag tror att en ny istid är på kommande, jag vill inte ha så här långa och kalla vintar, så det så!

Bilderna är från förra vintern för nu är det så mycket snö överallt så man kommer inte till dessa platser!

Nu ska jag gå och spraya lite så det blir lite tunnare ozonskikt!

Kunde inte låta bli att......

Dessa kråkor i sin ungdom, de flesta inte ens 20 år. Halshögg de övriga på bilden för det är bara raden med dunungarna som räknas.
Klicka på kortet så att det förstoras så dunen syns!

Flax, flax....

Vi har haft kråkting och kraxat vidare om vår resa till Kroatien. Det är verkligen uppiggande att vistas med kråktinget och planera vår resa fast det är mer än ett halvt år till vi ska flyga iväg. Vårt rosa hus som vi ska bo i är 200 kvadrat meter stort och har egen pool. Vi har redan luskat ut vem som snarkar mest och vem som pruttar mest, de får antagligen egna rum.
Vi har ju känt varandra i så många år ( över 40 år) men inte varit ihop både dagar och nätter, spännande att se hur vi klarar av det! Men vi är alla jordnära, hänsynsfulla och positiva så varför skulle vi inte klara det.



Här har vi klätt upp oss och flygit till skogarna i Saltvik ( eller var det Blåkulla??) Icke nutid, neej dåtid.

Liten blir stor....

Har inte så mycket att säga idag, bara att liten blir stor. Kan ni gissa vem det är??

Nu får det räcka med vinter o snö!

Jag har ledsnat på vinter o snö, kanske främst med tanke på alla djur som svälter och inte klarar kylan och snön.

Vår Hulda kommer snart inte ut för att kissa på grund av all snö som hon inte kommer fram genom.

Rådjuren svälter, änderna vid Svibybron är så utmattade att de inte orkar flyga utan ligger i skogen bakom vår gård och vilar för att orka vidare. Så jag bestämde mig för att göra något åt det. Jag for och köpte en säck havre ( billig tyckte jag 12 e för 40 kg) och övertalade gubben att komma med ner till sjön genom skogen bakom oss. Det var nog första och sista gången vi går den vägen, snö så inte benen räckte till, vi nästan kröp fram och var totalt slut när vi kom ner till sjön och kastade ut havre. Senare på eftermiddagen kollade vi och inga fåglar hade letat sig dit, så vi tog bilen och två hinkar havre ner till Svibybron och vattenhålet och tömde ut havren på isen där.

I morse när gubben var ut på promenad med hunden såg han att allt var borta så vi for dit med två nya hinkar havre och blev då mötta av tacksamma fåglar, först kom svanarna och nästan plockade ur händerna på oss, änderna och de andra kom fram först när gick. Vi har oxå tiggt till oss gammalt bröd ( 3 säckar fick vi), en säck har vi redan förärat fåglarna med, men det var en hel del jobb att bryta så mycket bröd i små bitar och vi har en säck kvar att finfördela.

Idag har i allafall solen lyst över både hungriga och mätta...

Lite om vår resa

Vår hotellgata sedd från största gågatan i centrum

Hyrbilen

Taxichauffören

Stolpen

Vi hade ganska fint väder på solkusten för årstiden både sol, regn och moln. Vi bodde mitt i centrum på en liten, lugn gatstump. Vi hade på förhand hyrt bil som vi hämtade andra dagen vi var där och körde iväg till Gibraltar direkt. När vi kom fram till gränsen så regnade det men väl inne i Gibraltar började solen skina. Vi parkerade bilen vid La Linea och åkte sedan med en minibuss med en trevlig och underhållande chaufför, han tog oss med till alla platser som var värda att besöka som grottorna, utsiktsplatserna och förstås till apberget. Sedan efter 2 timmar släppte han av oss i stadens centrum där vi åt en mycket försenad lunch.

Vi körde iväg hem igen mot Malaga och då var det mörk när vi närmade oss staden. Vi såg skyltar mot Torremolinos och sen skulle väl Malaga komma, men hur det nu var i mörkret utan ordentlig karta så visste vi till slut inte om vi var i Malaga eller Torremolinos, vi körde efter skyltar mot hamnen men vi kom helt plötsligt upp till bergen. Gubben började undra om vi skulle stanna och fråga i vilken stad vi var, men jag tyckte att dom kanske burar in oss om vi är så tolliga att vi ine ens vet i vilken stad vi är. Vi fortsatte och kom så småningom till gator som vi kände igen men som man måste kroka på flera kilometrar åt annat håll och svänga hit och dit och runt för slippa fram till hotellet. Sista biten gick inte att passera för det stod en påle mitt i vägen så man skulle trycka på en knapp, svara på förfrågan vart vi skulle och svara ( allt på spanska ), sedan gled pålen ner i gatan och vi kunde passera.

Nästa dag köpte vi ordentliga kartor och sen gick det bra.

Gubben han var fantastisk att köra som han inte gjort annat än kört i trafikkaoset i Malaga i hela sitt liv och likadant var det med språket han pratade och förstod allt som om han alltid bott i Spanien.

Vi besökte också Nerja och Torremolinos på våra bilturer.