Årets olympiad

Det har varit olympiad på Örtvägen och vi hade lika roligt som alltid. I år hade det utökats med nya grenar och någon hade tagits bort. Den enväldige domaren var inte rättvis precis, han gav fördel åt de som var unga och snygga! En del gamla kärringar dömde han ut, så inte blev det något guld för min del men delat silver blev det i allafall och det berodde nog på att det fanns gamla gubbar med också! Dessutom framkom det under kvällens lopp att domaren var mutad ( med en Elnapress).
Paketspelet var jätteroligt och jag lyckades få åt mig flingsaltsskålen som var så populär!
Nedan visas lite olika grenar och stilar, den ena grenen stiligare än den andra.
Längst ner så provar gubben luvan (undrar om det var den i snapsvisan som stickades åt drängen) och simglasögonen som var en del av priserna/medaljerna.
Förresten maten var superb!

Det är hett så det brinner här i trakten....

I kväll har det varit ett rysligt tjutande runt knuten med brandbilar, ambulanser och polisbilar i långa rader som kom farande ner till varvet och sist i raden kom gubben på cykeln, han kunde inte tygla sin nyfikenhet. Jag tänker inte berätta att jag smög genom skogen för att kolla på avstånd, men gubben for med i raden utryckningsfordon och plingade på cykelklockan!! Svart rök steg upp som snabbt dämpades och stora gallergrinden stängdes av polisen, då blev jag ju orolig hur skulle nu gubben komma ut och hem? Men lilla polisfröken öppnade nog grinden så gubben fick fara hem igen. Det var under ett lasbilsflak det brann och som orsakade denna stora utryckning.
I morgon är det olympiad i nordöstra stan i munkklostret. Det blir spännande tävlingar och fina priser, men tyvärr brukar domaren vara partisk, vi får se hur det går i år för domarkotten lär ha skadat sig och har handikapp.

Snart är det öspel

Idag har jag varit på kick off inför öspelen. En otrolig massa människor är engagerade och det ska bli roligt med liv på stan, ja och på landet med för det är ju tävlingar runt om på nästan hela Åland. Jag har fått den stora äran att plåstra om skadade, hela sex pass har jag under kommande vecka. Hoppas det blir många skråmor så vi inte blir helt sysslolösa, några större och allvarligare skador undanber vi oss! Jag och min kära omplåstrarkompanjon ska nog se till att alla blir hela och fina.
Bilden under visar hur det kan gå när olyckan är framme, som tur var så var det inget allvarligt och allt är nu läkt (moppe/ traktorolyckan 2007).

Midsommaren kommer för tidigt...

Jag har inte förstått att det är midsommarafton om två dagar. Huset är upp och ner, hälften av fönstren är otvättade och frysen är tom på bullar! Det är kanske för att sommarvämen inte har kommit på riktigt ännu.
För 16 år sedan firade vi midsommar i Bogota i Colombia och där hade vi minsann både midsommarstång ( egentligen var det svensk majstång), sill och snaps. Vi bjöd även kockarna på pensionatet där vi bodde på sill men de tyckte inte om fisken. Vi dansade ringlekar och sjöng små grodorna.
En midsommar för mycket längre sedan plockade vi blåklint och prästkragar i hagarna och sedan skred jag och gubben fram till altaret i Eckerö kyrka till tonerna av där björkarna susar....
Så visst borde vi väl ha lite ordning och förbereda och välkomna midsommaren även i år! Hinner vi kanske göra det i morgon??

Fullt håll igång!

Jag har hunnit med mycket sen sist. På fredags eftermiddagen hämtade vi Norran och skulle föra henne till hemlig ort på middag. Vi tog bussen ut till Eckerö och Elviras restaurang och där åt vi gott och hade trevligt bara värre. Vi kraxade lite om vår kommande resa, vart skall vi fara, till Kroatien, Tyskland, Sverige eller...... Förslagen var många och inte kom vi fram till något vi kunde enas om, kraxiga kråkor som vi är!

På lördags morgon påbörjade vi nästa resa med järngänget till Kökar och Källskär. Vi startade på nytt från bussplan med buss o sedan vidare till Kökar med Gudingen. Vi åkte utflyktsbåt till Källskär där vi promenerade runt på stenar och berg och besökte grevens " sommarstuga" bland blommande rododendron och andra fina växter. Synd var att vi inte gick till Kannan som jag väntat så på att få se och fotografera ( vi såg den på avstånd från båten som gjorde en tur dit), lilla guiden trodde att vi gamlingar skulle ramla och bryta sönder oss på de hala bergen, men si vi håller nog vi och är stadiga på benen ( trots lilla pluntan), vi är ju ett järngäng av gamla fotbollsspelare som haft och har krut i dojan.

Tillbaka på båten blev vi serverade pastasallad, kaffe och morotstårta.Vädret var inte riktigt det bästa men vi kunde vara ute utan att bli alltför våta.

Tillbaka i stan fortsatte vi till Knorring för att äta nattmacka ( fast jag hade nog hellre gått hem och ätit macka, men jag föll för trycket och följde med fast jag var trött).

I morgon börjar nästa vecka med nya aktiviteter, hur ska sen lilla jag orka fira midsommar? Jag tror att jag bara ska ligga och dra mig i en solstol och gubben får passa upp mig och ungarna ska va tysta och snälla och massera lilla mamma.

Nu rullar det verkligen på, när ska jag hinna vila?????

På söndagkväll var jag på 1-hjälp möte till Lemland, igår kväll var jag på nytt till Lemland till Abgs nya fina hus och fick jättegod sallad m.m, ikväll är jag bjuden på tur till Kobba Klintar med Lemlands Gösta( far nog inte, blir för mycket), på torsdag träff med ligan på ÅSS, på fredag tas Norran med till hemlig ort och bjuds på middag, på lördag far järngänget till Källskär, på måndag träff med hemliga klubben och på onsdag är det öspels möte för 1-hjälpare!

Ja ibland blir det för mycket på en gång och så har jag återvänt till jobbet denna vecka efter nästan 8 veckors frånvaro då jag mest legat på sängen och vädrat magen, så här första dagarna känns det lite trögt att komma igång med allt igen och framallt att stiga upp på morgonen.

Monsterinsekten på vårt hotell

Klicka på bilden så ser ni bättre.

Vet hur det känns när man inte har pengar till mat!

Statione Central

Vårt hotell vi bodde högst upp på 17 de våningen

Duomo

Maaaat!!

Till slut mätta och trötta

Kom hem i går kväll från Milano efter en händelserik resa. Vi kom till Milano på lördagkvällen efter en fin flygresa och hotellet verkade bra. Jag hade världens migrän så jag stupade i säng direkt kl åtta. Gubben och sonen fick skaffa fram mat om de så önskade jag orkade inte, de gick ut på stan och kom hem med så läckra pizzor som gjorde att t.o.m jag blev sugen på mat.

På söndagen skulle vi på fotboll och vi började söka oss till San Siro för att se Inter och Atalanta spela. Gubben köpte 2 dagars metrobiljetter på Statione Centrale och sedan hoppade vi på tåget, bytte ett par gånger och steg av vid Lotto stationen tillsammans med en massa andra fotbollssupportrar. Vi promenerade sista biten till stadion och där snubblade jag i en grop i asfalten och skrapade upp knäet så bloden bara rann ( och som svällde upp ordentligt) och typiskt bland en massa svenska killar/gubbar. När vi kom fram till San Siro skulle gubben ta fram plånboken ur shortsfickan ( vid knäet fast med tryckknapp) och upptäckte att plånboken ( med alla våra pengar, bankkort, körkort m.m.) var borta!! Vi blev ju lite i panik, jag tänkte att vi svälter ihjäl och hur ska vi klara oss bara med frukosten resten av tiden. Det blev ju ingen fotboll för vi var ju utan pengar, vi fick gå till polisstationen i stället.

Det var ju söndag och det gick inte att kontakta banken men gubbens bror fick i uppdrag att fixa pengar från vårt konto till sonens Visa Elektron så att vi förhoppningsvis kunde äta!

Men det var stört omöjligt att få ut några pengar ur någon automat så när klockan var fem och vi bara ätit frukost chansade vi och gick till en restaurang och beställde mat och räckte fram kortet som betalning och höll andan ( skulle det gå eller blev det finkan nästa??), ja, det gick att betala med det! På måndagen kontaktade vi banken och ändrade lite uttags gränser och mera pengar ( till mat).

Ja som sagt svalt vi inte ihjäl i Italien men det var nära!